Såja, förra veckas lördag var jag på konsert med en vän samt hennes vän. Vi såg tre isländska artister: Olöf Arnalds, Snorri Helgason och Sin Fang. De spelade i Huvilatältet vilket är en del av Helsingfors festspel, en två veckor lång kulturfestival son ordnas varje år. I Huvilatältet uppträder artister från hip hop till schlagermusik och jag har alltid velat gå se på en gig där.
Jag hade aldrig hört av nån av de här tre artister men då jag fick veta om konserten, lyssnade jag på dem på Spotify och beslöt att köpa biljetten. Olöf Arnalds är en singer-songwriter och hon spelar på ett sätt förenklad musik, men det ändå finns en stor kraft som härstammar från hennes sångröst. Hon skapade en väldigt magisk stämning i tältet och verkade också vara en väldigt sympatisk person.
Snorri Helgason är också en singer-songwriter men hans musik har en tydligare inflytande från britpop och dessutom inte så unikt som Olöfs musik. Unikt eller inte, jag i alla fall gillade väldigt mycket också Snorris spelning... kanske för att jag brukar älska britpop.
Kvällens sista artist var Sin Fang, indiepop med elektroniskt och mycket isländskt inflytande. Han spelade med en band och tillsammans lyckades se också skapa en väldigt kaptiverande stämning. Jag har alltid haft svårt att beskriva noggrant hurdant musik nån spelar, så kanske är det bara lättast att ge er en smakbit:
Av alla tre var det troligen just Sin Fang som "blew me away" och jag även köpte deras album från Huvila (+ laddade ner allt annat från iTunes)! Bara helt underbart.
En sak som jag mest gillade med artisterna var deras attityd och sätt att uppträda: vänligt, varmt - enkelt sagt down to earth (jag beklagar min swenglish). Det var faktiskt en av de bästa konserten där jag varit på länge!